På en snart två-årings önskelista

Mitt snart tvååriga barn kan ju varken prata eller skriva blogg, så istället så bloggar hans mamma helt fräckt om vad han vill ha när han blir två. Dessutom har jag helt fräckt hittat på alla sakerna. Av oss får han fler delar till Brio-tågbana (eller det är sån där låtsas-Brio-tågbana från Lidl, som sambon ju bunkrade upp med sjuttioelva paket i julas.)

Annat som skulle vara populärt:
– En träkavel och små pepparkaksformar (gärna i plåt, eller bra plast) inför alla modellera-bak vi ska börja ha. Jag har tänkt bli en sån mamma som gör egen modellera, men tvivlar man på mina förmågor att röra ihop en bra deg så kan man ju också köpa Play-doh.
– Sockor från Halpa-Halli som har ordentligt halkskydd under fötterna (finns en superbramodell med vita stjärnor som täcker hela fotsulan), storlek 25-.
– Småbilar från Majorette. I och för sig har han redan tusen bilar i olika modeller, men de här småbilarna är en riktig hit. En förpackning kostar typ 3€ och det krävs inte mer än så för att bli hans nya favoritpresentgivare.
– Presentkort till Lindex eller Polarn o. Pyret. Överlag så har han mycket kläder, i många storlekar uppåt, men jag gissar att i och med dagisstarten i mars så kommer man plötsligt inse att vi har för få exemplar av vissa klädesplagg.

Annonser

2 saker min son gjorde igår

Jag kanske trodde att det skulle bli en vanlig torsdag igår, men tji fick jag. För det första så vaknade barnet redan vid halv sex och för det andra så sov han både eftermiddagslur i vagnen och sovandes på mig. Men det var inte det jag tänkte blogga om. Det hände faktiskt två ännu mer spännande (…) saker igår:

  1. När jag stod och diskade en kastrull inför lunchkokandet blev J arg på mig när jag inte gav honom tillräckligt med uppmärksamhet. Så då sprang han in i badrummet, in i duschhörnan och la på vattnet. Han blev blöt, men slutade vara arg.
  2. Vi var via biblioteket och lånade Camilla Mickwitz kultbok Jason. (Framför allt för att boken innehåller en dagmamma och igår trodde vi att J skulle få plats hos en sån.) När vi kom till sidorna där den ensamstående mamman jobbar som krokimodell om kvällarna för att ha råd att ge Jason vinterkläder pekade J glatt på den nakna kvinnan och sa överlyckligt ”bjsst” (bröst). Vet inte om jag vågar ta med honom till simhallen längre?

Livet med barn alltså. Inte så spännande som man kanske hade trott på förhand, snarare mer oväntat.

Årets första teckning

_DSC012717.jpg

Årets första, men också Js första ordentliga, tuschteckning är gjord! Tidigare har han mest dragit några sporadiska streck på födelsedagskort och tidningar, men nu har han plötsligt fattat galoppen. Det gick strålande som ni kan se på resultatet, även om jag efter ett tag fick gömma den svarta tuschen så att inte allt skulle ha blivit en svart sörja. Enda missen var att han hemskt gärna själv ville dra av korken på tuschpennorna och ibland drog han med sådan kraft att när korken släppte flög tuschpennan mot hans ansikte. Så dagarna efter har han sett ut som en krigsmålad indian runt ögat med både ögonskugga och extramarkerade ögonbryn.

3 x julfirande

_dsc005517_dsc007617_dsc012517

I år firade vi jul för första gången tillsammans på Bergö. Tomten kikade in och hade med sig både mindre och enorma klappar. Och sedan när vi hade firat klart på Bergö tog vi några pausdagar hemma innan vi åkte till sambons släkt. Och där hade tomten lämnat efter sig många klappar också!

Både ettåringen och jag blev bortskämda. Ettåringen fick duplo, pussel, spel, stickade sockor, vantar, mössa, böcker, en tröja, en enorm traktor, bilar, köksgrejer, en snowracer och mycket mycket mer. Jag fick bl.a. en vattenflaska från bkr som jag har tittat på i evigheter. Kul med jul!

Årets julkort

Årets julkort är klara och i år fick ett och ett halvt-åringen i allra högsta grad vara med i pysslandet.

_dsc0424116

Jag gjorde det enkelt för oss. Färdiga kort, fingerfärg och ett barn som nyss hade ätit gröt och därmed var lugn och glad var vad som behövdes. Och en pensel att måla färgen på handen och en svart bläckpenna att skriva med.

_dsc0420116

Vet inte om det blev så värst juligt dock? Är man lite makaber av sig så ser det ju onekligen mer ut som en blödande skräckfilms-hand än en julig hälsning. Barnet var dock stolt och visade glatt åt mottagarna hur han hade tryckt sin hand på kortet.

Förra årets julkort såg ut så här. Jag är fortfarande i chock över att jag klarade av att vara så pysslande av mig förra året.

Julklappar i trä från Lidl

Nu ska jag bjuda er på en riktigt suddig bild. Dålig ljus är det eftersom jag tog bilden i bastun. Och suddig är bilden eftersom jag hade bråttom för att barnet nyfiket följde efter och jag ville ju inte att han redan nu som ett och ett halvt år gammal ska inse att det är föräldrar och släktingar som köper alla julklappar.

_dsc0403116

Jag skickade sambon för att köpa trägrönsaker från Lidl som J ska få av oss i julklapp. Av någon anledning så har han nästan bara fått motorfordon i presenter. Och det förstår jag, för han blir så lycklig när han får en bil eller en traktor (vem vill inte ge barn en present som uppskattas?). Inget illa om presenter så klart, och inget illa om motorfordon heller men jag tror ju att barn mår bra av att ha flera sorters olika saker att leka med. Att barn mår bra av att ha pussel, dockor, muggar, böcker, bilar, pysselsaker, bollar och så vidare oavsett om de har en snopp eller snippa. Så därför tyckte jag att vi skulle satsa på lite köksgrejer till jul även om det kanske inte kommer att bli favoritleksaken.

Så igår när sambon stod på Lidl i Jakobstad ringde han och började fascinerat berätta om alla möjliga tåg- och bilbanor som fanns (typ som Brio-banorna) och jag gav honom fria tyglar. Ni kan ju säkert gissa hur många paket han kom hem med? 6 stycken. Alla tågbanor och förlängningsbitar och fordon får dock vänta till nästa jul (eller tvåårsdagen?). I år är det frukt och grönsaker som gäller.

Första pepparkaksbakningen

_dsc0392116

I onsdags vid föräldrabarn-gruppen var det dags för pepparkaksbakning. Några hjärtan, klockor och en halv gumma stansade J ut och så fick vi ta hem dem i en julig papperspåse med namn på. Och ingen åt av degen! Hurra!

Annat barnet numera kan: rörelserna till imse vimse spindel, säga ”pappa” (äntligen! haha!) och bygga tåg- och bilbanor så det står härliga till.