10 månader!

Tio månader och det betyder att bebisen inte längre är så mycket bebis. Han är ju snarare ett barn som kan röra sig blixtsnabbt och busa. När hände det här? Jag försöker prata och förklara allt vad som händer under dagen och ibland förstår han? Väldigt imponerad över att han för bara några månader sen var ett litet bylte som varken förstod eller kunde röra sig.

Storlek: rådgivningsbesöket har inte ännu varit, men han är liksom slankare numera? Jag tror att det beror på att han blivit lite längre? Väntar på att gå till rådgivningen så att någon kan mäta och väga ordentligt så att jag vet om jag har rätt.

Klädstorlek: 80 och 86. Allt som passade som niomånaders passar fortfarande. Förhoppningsvis hålls han i den här storleken ett tag.

Utseende: glad och söt. Och kalufsen den bara växer. Så gulligt med hårtestarna som hänger över öronen.

Humör: Relativt glad, men alltid superarg och -besviken när man lägger honom på golvet. Märks också mycket bättre när han blir trött. Har också blivit mer famnig.

Äter: morgongröt, lunch (ganska mixad mat. rotsaker + kött, och någon enstaka spagettiportion från Piltti), fruktburk till mellis, mixade rotfrukter och en halv mosad banan till middag, kvällsgröt. Ammar fortfarande på kvällen och under natten (allt mellan 1 och 4 gånger per natt). Har fått gnaga på en hel del skalade (kylskåpskalla) morötter eftersom det verkar lindra kliande tänder.

Tycker om: att krypa runt i lägenheten i racerfart, leka med dörrar, stå vid lekkorgen och plocka ut det som finns i den. När det blir dags för dagsvila och man börjar klä på honom utekläderna (en hel del utekläder just nu eftersom vi i början av januari haft upp till -20) blir han lugn och nöjd och det märks att han njuter av att lägga sig i vagnen och sova. Vi hängde en och en halv vecka på Bergö och när vi kom hem märktes det att han kände igen och blev glad över att se sina leksaker (speciellt sov-kaninen).

Tycker inte om: fortfarande plötsliga ljud. I julhelgen var vi på mat till sambons släktingar och Johannes började vrålgråta när någon råkade hosta lite. Också livrädd för sin gudmors beskedliga hund.

Övrigt: Står vid soffbordet och rör sig några steg. Börjat säga stavelsen ”ma”, ofta upprepad i oändlighet och det verkar betyda allt från mamma till gröt. Fick två Babblarna-böcker till julklapp (med tunna sidor) och han är jätteduktig på att bläddra. Har under månaden jobbat med vinkningen och även om det inte ännu är fullfjädrad så rycker det alltid i hans arm om vi säger ”hej” eller om vi säger åt honom att vinka.

_DSC057412

Jul har det ju också varit, men han var varken rädd eller intresserad av jultomten. Misstänker att tomten är mycket mer spännande nästa jul!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s