skrivpaus med kokosboll

WP_001517För några dagar sedan satt jag i skolan och skrev lite. Som sällskap hade jag en sovande Johannes i vagnen och en kokosboll modell lika stor som ett beibihuvud. Jag skriver lite nu igen, men precis sånt som jag inte borde skriva. Jag borde ju sitta och skriva skolsaker men det är a) tråkigt och b) inget jag kan göra de korta stunder Johannes sover eftersom jag behöver längre tidsperioder och c) sååå ångestframkallande. Jag känner mig som världens sämsta när jag läser igenom det jag skrivit tidigare och ännu sämre när jag försöker pressa fram nya meningar som inte formar sig som jag vill. Så istället skriver jag lite skönlitterärt och låtsas att jag vet vad jag håller på med. I februari-mars skrev jag ju en halv deckare, men så plötsligt föddes Johannes sex dagar före beräknad tid och jag tappade tråden.

Och imorse var jag faktiskt på första ensamtimmen sen Johannes kom som inte involverade skol- eller föreningssaker! Jag skippade frukosten och gick istället till ett café i närheten och åt en mozzarellasmörgås. Det var riktigt skönt att vara själv en stund och att inte behöva ägna en kvart åt att kontrollera att jag har allt med mig innan jag gick ut ur lägenheten. Fast sen kom ett par som var höggravida (förlossningen är cirka femtio meter från caféet) och kvinnan andades väldigt värdigt igenom flera sammandragningar medan de fikade så då saknade jag min bebis så mycket att jag blev tvungen att gå hem igen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s